piinuppan

Varför finns du ens kvar där? Jag vill inte se bilder som påminner mig. Vill inte heller höra låtar, se filmer eller något som påminner mig. Du är borta, du valde en helt annan väg. Oftast här i livet så väljer alla sin egna vägar, jag visste att vi skulle gå olika vägar, men trodde att vi senare skulle mötas igen, efter ett tag. Men du valde HELT fel väg. På skylten vid vägkanten som jag valde så stod det lycka, jag började vandra, jag vandrade och vandra. Kollade mig runt hela tiden, vart fanns du? Jag mötte många motgångar, ånga gråa dagar. Men en dag va jag framme. Varför hade du inte kommit in på samma väg som jag. Då hade du sett det gröna gräset, du hade hört hur fåglarna hade sjungt, du hade känt doften av havet. Och det bästa hade varit, att vi hade gjort det tillsammans! Men du följde din egna väg, du började vandra på lyckans stig, tillsammans med mig.

Men någonstans på vägen så fanns det en skylt, "För oss som inte vågar". Du valde den vägen, du valde att gå en egen väg. Du vågade inte vara dig själv, du vågade inte stanna kvar. Utan du va tvungen att lyssna på alla andra. Du gick där på vägen, tillslut så träffade du en annan. En som sa att den skulle hjälpa dig att finna allt du behövde, en som sade att detta va det rätta. Du trodde på detta. Vart är du idag? Vart befinner du dig? Vad tänker du på? Ångrar du dig?

Du ska veta att jag fortfarande sitter kvar här, i det mjuka gräset, hör fåglarna sjunga och känner doften av havet. Har en plats här breve mig, du är välkommen att sitta här tillsammans med mig. Vet att du ka hitta den rätta stigen igen.


Over And Out