Det funkade :)
Ett leende funkade verkligen. Idga känns det som om jag har träningsvärk i ansiktet. Det måste vara ett tecken på jag är otränad. Men nu ska jag träna och jag ska ge världen ett leende varje dag :)
Egentligen så vill jag inte, men jag känner att jag måste. Måste börja ta tag i detta nu :) Tänker inte börja räkna kalorier och hålla på så direkt. Men det kommer bli nyttigare mat som kommer att tas in. Och nu när äntligen våren är här, så är det så mycket lättare, med allt. Solen, det är nog den bästa medicin mot allt tråkigt som finns ( nästan allt tråkigt iaf) Så nu blir det att göra mig lite kaffe och sen gå ut och sätta mig på balkongen och läsa lite.
Har kommit på att jag är VÄLDIGT dålig på att lägga ut bilder. Tanken har slagit mig att jag borde bli bättre. Så jag får nog bli det.
Papi, om du bara visste, ja, om du bara visste hur mycket jag saknar dig. En dag så kommer jag skriva allt här. Inte för någon annans skull. Utan för min egen. Det har gått 6 år sedan du valde att lämna livet, mig och allt annat. Nu är det på tiden att jag skriver om det. Skriver om hur jag klarade mig. OM hur jag kände och allt som hör till. En sak vill jag att ALLA ska veta. Även om han valde att ta sitt liv, och lämna mig. Så ÄLSKAR jag honom. Otroligt mycket!!!
