piinuppan

Om inte jag tar mitt liv...
...så kommer detta att göra det

Vet inte längre hur jag ska handskas med detta?! :s Jag vet varken ut eller in.
Jag vet bara att det gör så otroligt ont i mig.
Kanske dags att vakna upp, att öppna ögonen och börja se klart!

Du är som min egna sol...
...lysser bara över mig
Iaf innan. Nu är det bara grått och kallt. Hur kan man göra så här? Hur kan man behandla någon så här? Vad har jag gjort för fel? Jag har inte gjort annat än att försvara och stötta.
Vad har jag gjort för att förtjäna all denna skit? Vad har jag gjort dig/er?
Detta är verkligen en riktigt låg nivå, ja, mycket lägre än det där jävla glocanet!

Det gör ont :'(
Ångesten kryper på, tårarna rinner...


Fridens Liljor <3

Over And Out <3<3

Massa sömn i natt....
...Fast endå sömnlös

Det tar tid att acceptera, att acceptera det som har hänt. Och inse att det kanske inte var mitt fel. Men hur det än ligger till, så känns det fortfarande som mitt fel :/
Vet inte varför men det känns bara så.

"Jag vaknade på morgonen, av att jag hade drömt en jätte jobbig dröm. Drömde om min älskade Papi, att han höll på att dö ifrån mig. Jag gjorde allt för att rädda honom, jag försökte verkligen. Papi va helt blå och kall, hjärtat slog inte och han andades inte. Jag va jätte rädd, och tvingade mig själv att vakna. Skulle prata med H, men då såg jag vad som fanns där.
Det jobbiga, eller jobbigt vet jag inte. Men kvällen innan hade jag bett Papi att sända mig styrka, att ge mig kraft att orka detta. Att visa att han fanns där för mig, som han alltid gjorde när jag va liten. Och det gjorde han. "

Tack så mycket Papi, vad skulle jag gjort om du inte hade väckt mig?!
Nu vet jag att jag valt rätt väg, nu vet jag att du stöttar mig i mitt livs val, och det känns jätte bra :D
Det betyder mycket för mig att du finns där :D


Fridens Liljor <3

Over And Out <3<3

Gjorde jag fel....
....som vanligt

Jag kommer ihåg i stort sett allt, sekund för sekund. Jag ser på dig, du va helt blå. Jag känner på dig. Du va helt kall, Jag förväntade mig det värsta. Jag hör sirernarna i mitt huvud, jag hör SOS tanten som frågar mig en massa onödiga frågor om mig. Det är väl inte jag som behövde hjälp? Det va ju han!
Lufta upp hans nacke, hålla för näsan andas in i hans mun, och kolla om bröstkorgen reser sig, det gör den. Så det är bara att fortsätta andas in genom min mun, och sen ut genom hans. Men shiit va va det där? Det va jag inte beredd på.
Jag som verkligen inte klarar av det! Men men bara att fortsätta. Måste fortsätta... Kan inte hålla mig, det kommer upp igen...
Snälla måtte ambulanspersonalen vara här snart... Jag hör hur en av flickorna ropar att dom är här nu. Det kom brandbil, räddningstjänsten och två ambulanser. Brandbilen? Va fan brinner det någonstans med?
Jag hör hur dom kommer in genom dörren. Gott, nu tar någon över, nu kan paniken komma och jag kan slappna av...
Tårarna bara sprutar, hjärtat slår så fort att det känns som om kroppen inte hinner med. Vet inte vart jag ska gå, vet inte vad jag ska göra.
Shiit jag måste ju ringa, ringa till din familj. Hur ska jag förklara detta nu då?
Efter mycket trix och fix så lägger dom dig på båren och börjar rulla ut emot ambulansen och vi åker iväg till sjukhuset.
Tårarna bara rinner, jag hör dom prata där bak, men jag hör inte om vad riktigt. Kollar på hastighetsmätaren, den bara stiger, jag ser hur alla bilar aktar sig för blåljusen.


Mina tankar va helt enkelt borta. Jag visste verkligen inte vad jag skulle tro :( Vad va det som gick fel under natten? Vad hade hänt om jag hade vaknat tidigare? Vad hade hänt om jag inte hade somnat?
Jag klandrar mig själv, jag lägger väldigt mycket av skulden på mig själv. Så är det. Folk kan tycka att det är helt fel av mig. Men jag tycker inte det!
Jag kommer att fortsätta klandra mig själv! Spelar ingen roll vad alla andra säger.
Jag va där!! Jag vet vad som hände. Och det va jag som somnade!!


Fridens Liljor <3
Over and Out <3<3

Jag är rädd...
...Rädd att du ska lämna mig

Jag kommer aldrig kunna förlåta mig själv, jag kommer aldrig klara av om det går fel.
Jag önskar så att jag kunde skriva av mig, och berätta. Men funkar inte så.
Men jag kan säga så här, jag önskar att jag aldrig hade somnat igår:'(
För då kanske detta aldrig hade hänt.
Jag bär på en tung börda just nu,
jag klandrar mig själv. Men är nog inte ensam om det. Känns som om alla andra kommer att klandra mig:/

Jag önskar att det fanns något jag skulle kunna göra. Jag önskar att jag kunde spola tillbaka tiden. Jag vet inget alls just nu. Det enda jag vet är att om något går fel nu, så kommer jag ALDRIG  att förlåta mig själv.

Mitt liv är i spilror just nu.
Om du bara hade funnits här hos mig nu, du hade pussat mig, kramat mig och sagt att allt kommer att bli bra. Vad är jag nu? Vad är jag utan dig? Vem är jag utan dig?
När vi pratade sist, så sa du massa saker. Menade du allt?
Dina ord, dom värmde, du gav mig lugn. Du gav mig trygghet när jag somnade i din famn. Du torkade mina tårar och bad mig se på dig, du sa att jag va de finaste, att jag är din Ängel.
Att vi skulle fixa allt. Du somnade, jag somnade....

Jag vaknade....Men vart är du nu? Ser du mig? Hör du mig? Känner du min närvaro?


Fridens Liljor <3
Over And Out <3<3

Om jag står på tå och ser dig i ögonen och frågar.....
....Är det vi?

Vad skulle du svara då? Vad känner du? Vad tänker du? Ser du mig ens? Hör du mig?
Är jag fin nog för dig?
(Eller det sista vet jag redan svaret på:p )
Men allt annat då? Jag försöker hela tiden göra så att du ser mig. Försöker hela tiden göra så att du ska inse att det är dig jag vill vara med. Men räcker det till? Eller måste jag göra mera?
För snart vet jag inte vad jag mera kan göra.
Men men nog pratat om det och dig nu :)

30 augusti närmar sig...
....Och det gör även smärtan
Kommer så väl ihåg det, det känns som om det vore igår, eller det känns som om det hände för hur många är sen som helst. Fast ibland känns det som om det inte är hänt. Det är så overkligt.
Kan fortfarande inte förstå dig Papi <3
Jag va 15 år, och du lämnade mig.
Ensam kvar. Eller inte ensam så, men du fattar. Du kunde väl iaf ha lämnat en adress upp till himlen så jag hade kunnat skriva ett brev till dig?
För då hade jag skrivit till dig och berättat hur mycket jag saknar och älskar dig<3 Sen hade jag frågat om du ser mig, och om du är iaf lite stolt över mig.
Men nu är det som det är, och jag försöker göra mitt bästa. Även om det inte alltid märks.

Hoppas du har det bra och att du sitter där vid stenen och tittar ut över vattnet. Jag kommer komma till dig en dag, då hoppas jag att du tar emot mig med öppna armar.
Men fram tills dess, så hoppas jag att du hjälper mig så gott du kan där uppe från.
Behöver nog all hjälp jag kan få just nu :)
Vaka över, och dom som jag håller kär:)

Älskar dig Papi <3<3


Nu blir det att ta sig ifrån datorn och göra lite nytta :)

Fridens Liljor <3

Over And Out <3 <3

...Man skadar inte den man älskar
...Men endå så gör man det

Idag kommer det inga ord, finns inget jag kan prata om, inte här iaf. Finns ingen jag kan bolla allt som händer med. För ni skulle bara dömma och ändå aldrig förstå :/
Känns riktigt bra faktiskt, NOOOT!!!
Måste komma på vad jag ska göra, för så här får det bara inte fortsätta. Måste bara samla mig lite och fundera ut hur jag ska göra. Hoppas att du inser att jag gör allt detta för din skull, för våran skull.
Jag tänker inte se dig bryta ner dig själv så här....

Jag står här vid din sida, och jag kommer att finnas här hela tiden. Jag hoppas verkligen att du vet detta. Jag hoppas verkligen att du inser det, och att du tar vara på det.
Så snälla sluta leka runt nu, och ta vara på det som står framför dig.
Det kommer du att vinna i längden på :D

Fridens Liljor <3

Over And Out <3<3

Finns inga ord som kan beskriva....
...Men man gör ju allt för den man älskar <3

Vet inte hur jag ska handskas med något längre. Vet inte hur jag ska prata, eller om jag ens ska prata. Finns nog ändå ingen som skulle förstå. Folk säger dittan och folk säger dattan. Men jag tycker nog att folket ska vara tysta, till som är i min sitts.
För det är bara jag som vet vad jag känner och bara jag som vet vad jag går igenom.
Så snälla, låt allt bara vara. Jag har sagt det förut, och jag säger det igen. Det är mitt liv, det är jag som gör mina misstag, så låt mig göra det, och låt mig ta konsekvenserna. Jag kommer säkert att falla, men jag kommer att ställa mig upp igen. Och jag kommer att göra det, starkare än vad jag är nu, innan jag faller :)

Jag kommer att vandra min väg, jag kommer att gå fel, ett antal kommer. Men förr eller senare så kommer jag att hamna rätt. Och då kommer det verkligen att vara rätt. Jag är beredd att gå många många många mil fel i mina skor. Jag är beredd att göra det för dig, för mig, för oss :)

Fridens Liljor <3

Over and Out <3<3

Vill du låna mina ögon för en stund?....
... Så kanske du kan se vad som sker...


Fick nyss besked ang att en sån där polare ligger inne på BB och ska föda :D Så bara att hålla tummarna:p
Medans hon ligger där och krystar, så ska jag snällt ligga och krama om kudden:)

Jag tänker inte säga något, tänker inte ge dig den äran att se att du sårat mig... Tänker inte låta det ske. Jag ska hålla det inom mig. I morgon är det en nya dag, då blir det nya tag.
Men som jag skrev innan, jag vill ha dig. Jag vill att vi ska gå där hand i hand :)
Men min vilja sitter på en stubbe i skogen och växer:)

Natti natti <3
Fridens Liljor <3

Over And Out <3<3<3

Du vet jag vill ha dig....
Vill du ha mig? ....

Att det ska vara så svårt. Kärleken är bara ett spel. Men jag är beredd, beredd på att spela samma spel livet ut, och tillsammans med dig bygga upp våra egna regler och gå in i mål, hand i hand. Ingen av oss kommer att förlora utan vi kommer att vinna, vinna tillsammans.
Orden, dom ligger där på tungan, vill bara skrika ut att JAG ÄLSKAR DIG!!
Men kommer du ta det till dig? Kommer du att lyssna?
Kommer du att förstå?
Att det är mina ord, mina ord som jag vill ge till dig. ¨
Och med dom orden kommer det förpliktelser, löften, glädje, tårar, oro.... Ja det kommer en massa saker med dom orden, men jag är beredd att gå igenom dom alla, bara vi gör det tillsammans.

Det finns inget bättre än att vara i din närhet:) Jag älskar att ligga vaken bara för att få se dig sova, jag älskar att ligga på ditt bröst och höra ditt hjärta slå.
När du säger mitt namn, när jag känner dina andetag, när jag ser in i dina ögon, så vet jag att det är dig jag vill vara med, det är dig jag vill bygga upp saker och ting med.

Förstår du vad jag menar, eller är detta bara en massa tomma ord för dig?
Jag menar varje ord!

Det spelar ingen roll vart jag är, eller vad jag gör. Inte heller vad man äger eller inte äger.
Tillsammans med dig så känns det som om jag har allt.

Tänk om livet va som en dvd. Man kunde pausa, spola tillbaka, spola fram och kolla på allt om och om igen,
då skulle jag bara ligga och njuta av allt.
Jag skulle vilja bygga upp en egen värld, en värld som bara var till för oss.
Där vi bestämmer vad som är rätt och fel. Jag skulle bygga upp en stor säng, där vi bara kunde ligga och titta på stjärnorna, eller åskan och blixtar, eller varför inte en rosa himmel.
Jag vill måla himlen rosa och röd. Så kan vi säcka alla eldar, så lovar jag att jag ska tända på din kropp :p


Over And Out <3

Fridens Liljor <3<3

Eller att droga en älskmissbrukare....

Man kan inte alltid (Eller man kan ALDRIG) hjälpa vem man faller för. Eller vem som är ens släktingar, familj eller vänner.
Men en sak vet jag, jag hatar inte drogmissbrukare, men jag hatar drogerna. Och det är otroligt stor skillnad.

Varje dag är en enda stor kamp. En kamp emot allt. Man vet adrig vad som händer, eller vilket humör X ska vara på. Men en sak vet man, och det är att man alltid står kvar där. För det är ju inte X som alltid talar, utan det är ibland drogerna.
Jag försöker inte försvara någon som använder droger. Men samtidigt så gör jag det. Usssch vad invecklad jag är:p Men det är sån jag är, älska mig eller hata mig, det är upp till dig.

Men tillbaka till ämnet
Varje dag under åren tillsammans med min pappa ( Älskade Dan Krister Lundin) så visste jag inget. Bara när jag va med honom, så visste jag att allt va okej. Men när jag inte va där, vem så till honom då?
Vem höll koll på honom?
Att alltid behöva vara orolig, att aldrig veta om han skulle komma hem, eller om mamma skulle få ett samtal ifrån polisen, eller om det skulle komma hem en präst till oss och ge oss det hårda budet.
Det va riktigt tufft.
Det va ett fler tal gånger som jag va på väg hem ifrån skolan som polisen körde efter mig. Då visste jag, att Pappa inte skulle vara hemma och möta mig.
Och varje gång hade jag rätt, han va inte där. Utan istället va det min älskade syster eller min farmor och farfar som fanns där.
Jag kunde bli så arg och besviken på Pappa, så många gånger. Men ändå, jag älskar honom.
Så det gick ju över. Bara jag fick se honom, eller höra hans röst.

Det sägs att vi tjejer dras till killar som är som sina pappor. Men som jag ser det, varför dras jag till någon som är som min va? Visst, han älskade mig och vi hade det jätte bra. Men han sårade mig.
Varför utsätter jag mig själv för den smärtan igen?


Vill inte att någon som läser detta ska misstolka något av det jag skriver, min blogg, mina tankar och mina ord.
Så bara att gilla läget.



Livet är allt bra konstigt :D Men det är väl så det ska vara antar jag :D

Fridens Liljor <3

Over and Out <3<3

Saknar jag honom så mycket?.....
...Att jag utsätter mig för detta igen?

Eller är det bara så att mina känslor är så otroligt starka?
Ibland så vet jag inte:/ Eller jo, det är klart jag vet. Jag vet precis vart jag har min känslor, men den stora frågan är, vet du vart du har din?
Hur ska jag kunna vara självsäker och inte gå runt och oroa mig. När det är som det är, och när du gör som du gör?!

Jag vill inte vara orolig, jag vill inte känna som jag gör. Jag vill bara kunna njuta av tiden tillsammans med dig, vill bara kunna njuta av ditt sällskap. Jag vill kunna lita på ditt ord, och visst gör jag det. För det mesta. Men när det är jobbigt och vinden blåser för hårt, så vet jag inte vad jag ska göra mig. Jag skulle så gärna vilja att du skulla vara klippan som jag kan luta mig emot.
Men frågan är varför jag inte gör det. Utan istället bara duckar och försöker krypa ihop och gömma mig. Är det
kanske för att det är lättast? Eller är det för att jag är så otroligt rädd för att min sk klippa inte ska stå där
när vinden pinar?
Ja, om jag visste svaret på alla dessa frågor. Tänk vad lätt allt skulle vara då:D
Men det finns en plan för mig med, jag är säker på det. Och snart så kommer jag nog att hitta min väg, och mitt kall. Jag hoppas och ber att vi två kommer att gå samma väg, hand i hand :D


Fridens Liljor <3 <3

Over And Out <3<3<3